Man vet inte vad man haft förrän det återvänder
Jag kämpar vidare jag.. hade lite motgångar idag och kände mig ledsen och ensam men det är iiingenting jämfört med hur bra jag har mått den senaste tiden. Det handlar inte om att jag är till freds med tillvaron eller min situation men hur jag bekämpar anorexin som höll på att få grepp om mig, och fick grepp om mig ett tag..
Nu när kroppen börjar återställa sig så kommer allt tillbaka som jag inte upplevt på låååååång tid.
När man späker sig och tränar konstant så försvinner alla kvinnliga hormoner ur kroppen, man tappar hår och blir rättså känslokall. Många runt mig har ändå upplevt mig som en glad och pigg tjej men oj.. ni ska se mig nu! :D
Det händer så mycket inuti mig att det inte går att beskriva med ord. Det pirrar och har sig i magen och till och från blir man alderles glad och varm inuti (:
Troligtvis är det ju såhär man ska må men kontrasten blir så stark mot hur lite jag känt innan så jag ser det som helt övernaturligt och ashäftigt :P
Jag lever! ;)
Det är en enorm känsla som inte går att beskrivas, den måste upplevas. Som tur er kan jag sprida så himla mycket mer glädje till alla runtom mig nu och kompensera för den tillbakadragna lilla tösa som jag tidigare varit.
ÅÅÅÅÅ all denna energi! :D Det är fantastiskt! Och all kärlek man bara vill ge alla runtom sig. woho! kramkalas! haha..
Emellanåt blir det ensamt men då rycker man upp sig och tar nya tag :) För det mesta är jag faktiskt sanslöst lycklig och glädjespridande.. Jag är en sån där irriterande jävel som sitter och småler på bussen klockan 07.00 en måndagmorgon.. "vafan är hon så jävla glad för?!" ;)
Så nu jobbar jag på Dressmann i Tyresö hela helgen och imorgon kväll ska det firas efteråt. Tyresö centrum bjuder alla anställda på middag och anordnar ett jippo som de kallar "Oscars gala" där de utser bästa kvinnliga anställda, bästa manliga anställda m.m.. Så det blir min första "firmafest" eller vad man ska kalla det.. ska bli riiktigt skoj :P Kul att träffa kollegorna utanför jobbet om inte annat..
Så nu ska jag krypa upp under en stor filt i soffan med en kopp te och mysa ner mig..
Ha de gött! ;)
Vad kul att läsa att det går så bra för dig! :)
BEJBIIIII!!! =D tänk hur kul vi hade på de förra kryssningarna och försök tänka dig hur extremt galet kul det kommer att bli på den som komma skall =D =D =D ringde förut efter jobbet men inte svarade du inte *fnysa* ;)
blir blond på söndag (förarbetet inför de långa blonda dreadsen) och sen är det bara ca nästan två veckor kvar =D
Blev så glad när jag läste din blogg idag. Det går så mycket åt rätt håll. Och det är bra att du kan se att dom bra stunderna är fler än dom dåliga och bara att komma ihåg när man är nere att det faktikst är bra ibland med. Det är en bra egenskap. *KRAMAR OM HÅRT*
Tack så mycket för omtanken. :) Ja, det är mycket kost och träningstankar som rör sig i skallen nu. Mycket pga att jag hade uppnått en jätteskön balans i både kost och motion innan jag blev gravid, men där någonstans gick allt över styr. Jag kan inte träna alls nu pga foglossningar och det är jättefrustrerande, för träning ger ju så mycket mer än bara en snygg kropp.
Kosten gick från att vara jättebra till helt bedrövlig. Inte bara det att jag (tyvärr) får viktnojja, utan jag mår verkligen inte bra av att äta som jag gör idag. Det märks både i kropp och själ. Jag har alltid varit känslig för socker, men samtidigt nästan missbrukat det och nu är jag där igen.
Men visst har du rätt, det går lätt över styr åt andra hållet också! Jag har jobbat hårt för att hitta en balans och har jag hittat den en gång så ska jag nog hitta tillbaka :)
Ja, jag följer allt din blogg :)
Kram på dig!
Pussar & kramar i mängder till världens sötaste supertjej :D Tjoho! snart är det kryssning :D
Jag är på min vakt faktiskt, eftersom jag har varit där jag med. Läs gärna om du vill. http://sofiaisobel.blogg.se/1176845565_troll_spricker_i_sols.html
Kan vi inte fortsätta "prata" via mail istället? Du får min här ovan.
haallå däära! satt och läste din blogg blev insprierad över dina inlägg om mandometern, att jag kände EXAKT lika dant, att vadå, jag? ätstörning? neee..och tycker det är helt galet att allt ligger i maten jag gick ner i vikt när jag började med madometern och har nu stannat i en vikt och allt funkar jättebra..känner mig mycket gladare och piggare, jag går där själv just nu.. kände igen dig .. därifrån.. kämpa på! Kramiz